Ändrade riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan

Den 15 april införs förändringar i lagstiftning och riktlinjer som rör krigsmateriel. Ändringarna gäller lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de svenska riktlinjerna om utförsel och annan utlandssamverkan.

 

Regeringen har lagt fram nya riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan, det vill säga regeringens vägledning över vilka nationella kriterier som framöver bör gälla vid tillståndsprövningen. De nya riktlinjerna är en omarbetning av 1992 års riktlinjer. Flera kriterier har lämnats oförändrade, några har endast förändrats språkligt och andra har förändrats i sak. Därtill tillförs två helt nya kriterier. Riktlinjerna återfinns i proposition 2017/18:23, Skärpt exportkontroll av krigsmateriel.

 

Oförändrad grundförutsättning

Grundförutsättningen kommer fortfarande vara att tillstånd endast bör medges om utförseln eller samverkan behövs för att säkerställa det svenska försvarets behov av materiel och kunnande eller det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för utförseln eller samverkan, och beviljande av tillstånd inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Vidare är lagstiftarens avsikt att det även fortsättningsvis, förutsatt att det inte föreligger ett ovillkorligt hinder, ska göras en helhetsbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från dessa grundläggande principer.

 

Införande av demokratikriterium

Den största förändringen är att det införs ett demokratikriterium, enligt vilket den mottagande statens demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre ska utrymmet vara för att bevilja tillstånd och grava brister i den demokratiska statusen ska utgöra hinder för beviljande av tillstånd. Det är fråga om ett villkorligt hinder vars förekomst skapar en presumtion för att inte bevilja tillstånd. Kriteriet beaktas inom ramen för den helhetsbedömning som ska göras utifrån alla för ärendet betydelsefulla omständigheter. Graden av demokrati bedöms utifrån förekomsten av demokratiska institutioner, möjligheten till en fri åsiktsbildning och statens respekt för grundläggande demokratiska principer.

 

Ökat fokus på mänskliga rättigheter

Kriteriet om respekt för mänskliga rättigheter ändras på så sätt att formuleringen grova och omfattande ersätts med allvarliga och omfattande. Ändringen är avsedd att bredda och skärpa prövningen gällande detta kriterium. Enligt lagstiftarens mening kan det förekomma kränkningar som inte omfattas av det hittillsvarande grova kränkningar, men som ändå innebär att ett samarbete på krigsmaterielområdet med landet i fråga inte kan anses stå i samklang med Sveriges utrikespolitik.

 

Internationella samarbeten

När det gäller avtal med en utländsk part gällande gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska bedömningen även fortsättningsvis utgå från de grundläggande kriterierna. Även utförsel till samarbetslandet som följer av avtalet ska hanteras som tidigare, det vill säga tillstånd bör medges om inte ett ovillkorligt hinder uppstår. När det gäller utförsel från ett samarbetsland till ett tredje land sker en förändring i förhållande till nu gällande riktlinjer; frågan om ”svensk identitet” ska inte längre vara avgörande för vilken prövning som görs. Istället ska en sådan utförsel prövas genom en sammanvägning av det svenska intresset av samarbete, intresset av en ansvarsfull exportkontroll samt det svenska bidragets betydelse för materielen och samarbetet.

 

Införande av hållbarhetskriterium

I tillståndsprövningen ska det framöver beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet; hänsyn ska tas till konkreta konsekvenser som på ett avsevärt sätt motverkar en sådan. Prövningen bör även fortsättningsvis kunna utgå från det beaktande som görs enligt kriterium åtta i EU:s gemensamma ståndpunkt, med vägledning av tillhörande användarguide.

 

Förändring gällande följdleveranser

När det gäller följdleveranser av ammunition ska endast speciell sådan omfattas. I och med detta kommer en leverans av internationellt tillgänglig standardammunition inte att betraktas som en följdleverans. Liksom tidigare ska det i en följdleveranssituation finnas en presumtion för att tillstånd beviljas. Det förtydligas dock att även följdleveranser ska bedömas från fall till fall enligt samma förutsättningar som gäller i övrigt.

  


Regeringens proposition 2017/18:23

Lag (1992:1300) om krigsmateriel

Förordning (1992:1303) om krigsmateriel

Bilaga till förordningen, inklusive krigsmaterielförteckningen


 

Kontakta oss

Vill du komma i kontakt med oss kan du skicka ett e-post till: