Kommentar på ändrade riktlinjer för krigsmaterielexport

Den 15 april 2018 infördes ändrade riktlinjer för krigsmaterielexport. ISP lämnar här en kommentar på de ändrade riktlinjerna.

De ändrade riktlinjerna

I korthet innebär de ändrade riktlinjerna nedanstående.

Demokratisk status

Framöver ska den mottagande statens demokratiska status utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. I den proposition som ligger till grund för de ändrade riktlinjerna uttalar regeringen att ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. I fall det förekommer grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd. Det sistnämnda betyder enligt regeringen att det råder en presumtion för att tillstånd inte ska beviljas men om det finns avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen för utlandssamverkan i ett enskilt fall, kan tillstånd efter en noggrann prövning ändå beviljas (prop. 2017/18:23 s. 67 och 72). Det framgår av förarbetena att mottagarlandets demokratiska status utgör ett villkorligt hinder (prop. 2017/18:23 s. 71).

Mänskliga rättigheter

Liksom tidigare utgör respekt för mänskliga rättigheter ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. I fall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter utgör det hinder för beviljande av tillstånd. Det sistnämnda betyder enligt regeringen att det råder en presumtion för att tillstånd inte ska beviljas men om det finns avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen för utlandssamverkan i ett enskilt fall, kan tillstånd efter en noggrann prövning ändå beviljas (prop. 2017/18:23 s. 67 och 72).  Det framgår av förarbetena att respekt för mänskliga rättigheter även i framtiden kommer att utgöra ett villkorligt hinder (prop. 2017/18:23 s. 71).

Rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet

Liksom tidigare ska det vid tillståndsprövningen beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet. Beaktandet ska göras inom ramen för helhetsbedömningen och bör ta sikte på de direkta konsekvenser som exporten kan antas leda till, inbegripet de ekonomiska och statsfinansiella. Regeringen uttalar att om dessa konsekvenser på ett avsevärt sätt bedöms motverka en rättvis och hållbar utveckling i den mottagande staten bör de tas i beaktande i tillståndsprövningen (prop. 2017/18:23 s. 67 och 72).

Följdleveranser

Nuvarande ordning för följdleveranser bör fortsatt tillämpas vid prövningen av följdleveranser avseende export som har godkänts före den 15 april 2018 (prop. 2017/18:23 s. 62). Vid prövningen av följdleveranser för tillstånd som beviljas efter den 15 april 2018 uttalar regeringen följande:

Tillstånd bör beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Regeringen uttalar att ammunition inte bör betraktas som ”speciell” om mottagarens specifika behov kan fyllas med internationellt tillgänglig standardammunition. Liksom tidigare ska följdleveranser bedömas från fall till fall (prop. 2017/18:23 s. 60 och 67).

Internationell samverkan

Regeringen uttalar att deltagande i internationella materielsamarbeten på försvarsområdet är av väsentlig försvars- och säkerhetspolitisk betydelse. Samarbetet med de nordiska länderna och de länder som är parter i sexnationersavtalet, liksom samarbetet inom EU samt med USA och vissa andra etablerade samarbetsländer bedöms vara av störst intresse. När det gäller avtal med en utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel bör tillståndsbedömningen utgå från de grundläggande bedömningar som gäller för utlandssamverkan. Utförsel till samarbetslandet som följer av avtalet bör medges, om inte ett ovillkorligt hinder uppstår. Utförsel från ett samarbetsland till tredjeland enligt avtalet bör prövas genom en sammanvägning av det svenska intresset av samarbetet, intresset av en ansvarsfull exportkontroll samt det svenska bidragets betydelse för materielen eller samarbetet (prop. 2017/18:23 s. 63).

ISP:s kommentar

ISP:s kommentar på de ändrade riktlinjerna och vilka eventuella följder dessa ändringar kan få:

• Den största förändringen och den viktigaste skärpningen med de nya riktlinjerna är införandet av den mottagande statens demokratiska status som ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Det bör dock noteras att det inte handlar om ett förbud, eftersom regeringen uttalar att tillstånd kan beviljas om det finns avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen för utlandssamverkan i ett enskilt fall. Möjligen kommer nya affärer med sådana stater främst att beviljas i samband med internationell samverkan där det finns avsevärda försvars- eller säkerhetspolitiska skäl i det enskilda fallet.
• Även om ISP kommer att neka tillstånd till nya affärer med stater som har grava brister i den demokratiska statusen är det klart uttalat från regeringen att följdleveranser till sådana affärer som har godkänts före den 15 april 2018 bör bedömas enligt äldre riktlinjer för följdleveranser. Stater som av allmänheten kan uppfattas som stater som har grava brister i sin demokratiska status kommer därför troligen, efter en bedömning från fall till fall, att vara mottagare av svensk krigsmateriel i form av följdleveranser i flera årtionden framöver. Följdleveranser till ett tidigare levererat system kan nämligen pågå i flera årtionden och det finns exempel på följdleveranser som sker till system som ursprungligen levererades från Sverige för 30–40 år sedan.

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, regeringens proposition 2017/18:23 (pdf)