Tillstånd för följdleveranser av krigsmateriel till Turkiet

ISP redovisar kvartalsvis beviljade utförseltillstånd för försäljning. I redovisningen anges vilka mottagarländer och materielkategorier som tillstånden avser. Med hänsyn till kommersiell sekretess och utrikessekretess framgår inte vilka svenska försvarsindustriföretag som är inblandade eller vilka specifika produkter det är frågan om. 

Av den sammanställning som avser tredje kvartalet 2022 (pdf, nytt fönster) framgår att tillstånd beviljats för export till Turkiet. Då ISP tidigare har informerat om att utförseltillstånd avseende Turkiet återkallats finns skäl att särskilt kommentera varför tillstånd till följdleveranser nu har beviljats.  

Bakgrund

ISP meddelade i oktober 2019 att samtliga då gällande utförseltillstånd avseende export av krigsmateriel till Turkiet återkallats. Från 2019 och fram tills nu har inga nya utförseltillstånd beviljats. Ansökningar som inkommer till ISP prövas alltjämt från fall till fall. Det finns inte något vapenembargo mot Turkiet.

Förändrade försvars- och säkerhetspolitiska förutsättningar

Vid prövningen av ett tillståndsärende ska enligt krigsmaterielregelverket en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt i de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd och de utrikespolitiska skäl som talar mot att bevilja tillstånd.

Den 16 maj 2022 fattade regeringen, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 undertecknade samtliga Natoländer det anslutningsprotokoll som möjliggör ett svenskt medlemskap i Nato.

Regeringen har gjort bedömningen att ett svenskt medlemskap i Nato är det bästa sättet att värna Sveriges och det svenska folkets säkerhet. Beslutet att ansöka om medlemskap föregicks av överläggningar mellan alla riksdagens partier. Att Sverige och Finland går hand i hand i ansökningsprocessen konstaterades vara av stor vikt för den ömsesidiga säkerheten.

I utrikesdeklarationen från den 10 juni i år konstaterar regeringen att ett svenskt medlemskap i Nato kan förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom vårt nationella regelverk. Av uttalanden från statsministern och utrikesministern framgår att ett svenskt medlemskap i Nato, oavsett förändringar av krigsmaterielregelverket, kommer att få återverkningar på tolkningen av detsamma. Detta gäller redan under ansökningsprocessen.

Samverkan med andra Natoländer

Sveriges ansökan om medlemskap i Nato stärker i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja export av krigsmateriel till andra medlemsstater, däribland Turkiet. 

Med hänsyn till de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna har ISP efter en helhetsbedömning beslutat att bevilja ett tillstånd för följdleveranser från svensk försvarsindustri till Turkiet. Tillståndet avser övrig krigsmateriel inom kategorierna ML11 (elektronisk utrustning), ML21 (programvara) och ML22 (tekniskt bistånd).

Bred politisk förankring

Vid särskilt betydelsefulla ärenden samråder ISP med det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet som består av representanter från samtliga partier i riksdagen. Rådets uppgift är att ge ISP vägledning i tolkningen av regelverket och dess rådgivning säkerställer ett brett politiskt stöd för de beslut som ISP fattar.

Beslutet att bevilja tillstånd för följdleveranser till Turkiet har föregåtts av samråd med Exportkontrollrådet.

Med hänsyn till kommersiell sekretess och utrikessekretess kommer ISP inte att lämna ytterligare kommentarer utöver vad som framgår ovan.