Introduktion till sanktioner

De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. FN:s säkerhetsråd kan besluta om sanktioner genom resolutioner i syfte att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Alla FN:s medlemsstater måste följa resolutionerna. Inom EU genomförs sanktionerna genom rådsbeslut och förordningar. EU kan även inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) självständigt besluta om sanktioner. Rådsbesluten genomförs sedan i nationell lagstiftning medan rådsförordningarna är direkt tillämpliga för alla personer, enheter och organ i EU. 

Andra åtgärder faller i huvudsak under medlemsstaternas behörighet (till exempel vapenembargon och reserestriktioner) och genomförs genom nationell lagstiftning.

I EU-lagstiftningen brukar sanktioner kallas för restriktiva åtgärder. De två begreppen är i de flesta sammanhang helt synonyma.

Exempel på sanktionsåtgärder är:

• vapenembargo
• förbud mot utrustning som kan användas för internt förtryck
• finansiella sanktioner, exempelvis frysning av tillgångar och ekonomiska resurser 
• reserestriktioner
• förbud eller tillståndskrav vid export eller import av vissa varor och viss teknik.

EU-förordningen kan föreskriva att vissa uppgifter ska utföras av särskilda behöriga myndigheter i varje medlemsland, till exempel att utfärda tillstånd eller besluta om undantag. ISP:s uppdrag inom ramen för olika sanktionsregimer framgår kopplat till varje land här på ISP:s hemsida, under rubrikerna ISP:s uppgift och Regelverk.  

Andra åtgärder faller i sin helhet under medlemsstaternas behörighet (till exempel vapenembargon och reserestriktioner) och genomförs genom nationell lagstiftning.

För närvarande är ett 50-tal länder och grupperingar föremål för FN:s och EU:s sanktioner. ISP är av regeringen utsedd till behörig myndighet för vissa uppgifter inom ett antal av dessa sanktionsregimer. 

Det är vanligt att EU:s rådsförordningar om sanktioner uppdateras genom att nya kompletterande rådsbeslut och förordningar antas. Efter att sådana uppdateringar skett EU lägger ofta upp det ursprungliga rådsbeslutet och ursprungsförordningen med ändringar som tillförts. Sådana sammanjämkade dokument kallas för konsoliderade rättsakter.

På EU:s rättsdatabas EUR-lex tillhandahålls konsoliderade rättsakter. För den som vill veta vad sanktionsregelverket säger och vad som är gällande rätt är det oftast lättast att titta i den konsoliderade sanktionsförordningen. Genom att titta i sammanfogningen av grundförordningar med efterföljande ändrings- och genomförandeförordningar får man bäst överblick över gällande regelverk. Det är av detta skäl som ISP på sin hemsida genomgående länkar till de konsoliderade versionerna av rådsbeslut och -förordningar om sanktioner.

Det bör noteras att det kan dröja innan den konsoliderade rättsakten uppdateras och att den inte utgör något officiellt EU-dokument, utan endast kan användas som stöd och inte är avsedd att ligga till grund för några slutliga ställningstaganden.

Under informationen om respektive land på ISP:s hemsida länkas till de konsoliderade versionerna av de rättsakter som gäller för landet ifråga.

EU:s sanktionskarta, EU Sanctions Map, är ett webbaserat verktyg som sammanställer gällande EU-sanktioner. Aktuella rättsakter finns också tillgängliga via EUR-Lex. 

EU-förordningar gällande sanktioner träder, om inte annat anges, i kraft dagen efter de publiceras i EU:s officiella tidning.

I Sverige kompletteras de internationella sanktionsregimerna med nationell lagstiftning som reglerar exempelvis vilka sanktionsöverträdelser som utgör brott i Sverige. Sveriges nationella lagstiftning består av den nya lagen (2025:327) om internationella sanktioner. Lagen gäller sedan den 10 juni 2025 och ersätter den tidigare nationella sanktionslagstiftningen. I lagen finns bland annat bestämmelser om påföljder för sanktionsbrott och svenska myndigheters anmälningsplikt vid upptäckt av sanktionsöverträdelser. Sanktionslagen återfinns här: Lag (2025:327) om internationella sanktioner | Sveriges riksdag.

Kringgående av sanktioner undergräver deras effektivitet och att bidra till kringgående kan vara en brottslig handling. Svenska exportörer behöver ha processer för att upptäcka försök att anskaffa sanktionerade produkter till ett land som omfattas av restriktiva åtgärder. För mer information, se Mot kringgående av sanktioner

ISP:s uppgift

ISP är en av flera svenska myndigheter med uppgifter kopplat till sanktioner. Gemensamt för ISP:s uppdrag på sanktionsområdet är att de på olika sätt berör teknik för militär användning, utrustning för internt förtryck eller icke-spridning av massförstörelsevapen.

Under blanketter och mallar återfinns de blanketter och mallar för slutanvändarintyg som ska användas vid ansökningar till ISP som berör sanktioner.

Ansökan görs på samma vis som i förhållande till exportkontrollregelverken. Ifylld blankett skickas in via post eller e-post, eller via Kundwebben. Slutanvändarintyg i original ska ha erhållits av exportören innan ansökan till ISP görs. ISP godtar en elektronisk kopia vid ansökningstillfället.

Kommerskollegium är en annan svensk myndighet med uppgifter kopplat till bland annat handelssanktioner. För mer information om de delar av sanktionsregelverken som denna myndighet ansvarar för, se: Internationella sanktioner | Kommerskollegium

Viktiga begrepp

Förbjudna handelspartners

Vid handel med sanktionerade länder är det viktigt att utöver att kontrollera den aktuella produkten, även kontrollera att inte någon handelspart lyder under sanktioner. Den som handlar med sanktionerade länder är skyldig att följa aktuella sanktionsbestämmelser.

Frysning av tillgångar

Inom de flesta sanktionsregimer genomförs finansiella sanktioner i form av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser gentemot listade personer, enheter och organ. Dessa parter har fått alla sina tillgångar och ekonomiska resurser frysta inom EU. 

Tillgängliggörandeförbud 

Bestämmelserna om frysning av tillgångar och ekonomiska resurser fastställer att inga tillgångar eller ekonomiska resurser, till exempel varor, direkt eller indirekt, får ställas till förfogande för eller utnyttjas till gagn för sanktionerade personer eller företag. Detta så kallade tillgängliggörandeförbud innebär ett handelsförbud i förhållande till dessa parter. 

Direkt tillgängliggörande

EU tillhandahåller en lista över förbjudna handelspartners, det vill säga personer, enheter och organ som står under finansiella sanktioner och därmed lyder under direkt handelsförbud. Observera att ytterligare enheter och organ kan omfattas av andra typer av sanktioner.

Listan kan laddas ner från Financial Sanctions Database. Databasen tillhandahålls av EU-kommissionen och kräver inloggning. Se även EU Sanctions Map, ett webbaserat verktyg som sammanställer gällande EU-sanktioner med uppdaterad information och länkar till bland annat lagtexter, rådsdokument samt listade personer och enheter.

Indirekt tillgängliggörande

EU har antagit ett vägledningsdokument, EU:s bästa praxis för effektivt genomförande av restriktiva åtgärder, gällande bland annat fastställande av ägarskap, kontroll och indirekt tillgängliggörande kopplat till sanktionerade personer, enheter och organ. Vägledningen kan användas avseende alla sanktionerade länder vid kontroll huruvida en handelspartner omfattas av frysningsåtgärder eller inte.

Läs mer 

På Regeringens webbplats om internationella sanktioner finns mer information kring vilka sanktionsregimer som upprätthålls, vad dessa omfattar och vilka svenska myndigheter som har utsetts att fullgöra olika uppgifter inom dem.  

Under informationen om respektive land på ISP:s hemsida länkas till de konsoliderade versionerna av de rättsakter som gäller för landet ifråga. Om en länk till EU:s regelverk inte fungerar, sök fram regelverket direkt hos EU-rätten.

EU-förordningar gällande sanktioner träder, om inte annat anges, i kraft dagen efter de publiceras i EU:s officiella tidning.

EU:s sanktionskarta, EU Sanctions Map, är ett webbaserat verktyg som sammanställer gällande EU-sanktioner.

Se även sektionen Verktyg för att tolka sanktioner.