Vad ska beaktas i granskningen?

I lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar, §§ 17-18, finns angivet vad ISP ska beakta:

• §17 Vid sin prövning ska granskningsmyndigheten beakta verksamhetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren.
  
  
• §18 Granskningsmyndigheten ska vid sin prövning beakta

1. 1. om investeraren direkt eller indirekt, helt eller delvis, kontrolleras av en stat utanför Europeiska unionen genom ägarstruktur, betydande finansiering eller på annat sätt,
   2. om investeraren eller någon i dennes ägarstruktur tidigare har varit delaktig i verksamhet som inverkat skadligt eller kunnat inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige eller i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, och
   3. om det finns andra omständigheter kring investeraren som innebär att investeringen kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.
      
      

Utifrån av vad som ovan beskrivits från UDI-lagen, kan följande ge en fördjupad förståelse. En utredning ska ge möjlighet till en helhetsbedömning. En sådan kan bestå av en rad olika faktorer.

Vad avser ”verksamhetens art och omfattning” hänför detta sig till investeringsobjektet, det vill säga vilka potentiella sårbarheter för Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet, i den skyddsvärda verksamheten till. Det kan exempelvis handla om de produkter, tjänster eller tekniska förmågor som verksamheten tillhandahåller och för vem, om investeringsobjektet bedriver en verksamhet som omfattar en unik eller vital del av en för Sverige kritisk värde- eller försörjningskedja, kopplad till Sveriges beredskap i händelse av kris eller krig.

I ISP:s utredning av ”andra omständigheter kring investeraren” utreds om det finns potentiella hot mot Sveriges säkerhet eller mot allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Detta kan exempelvis om det finns avsikter att vidta åtgärder som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet, eller vilken förmåga en investerare har att utnyttja eventuella sårbarheter i den skyddsvärda verksamheten. Alla fall av potentiella hot mot Sveriges säkerhet behöver inte omfatta en antagonistiskt sinnad investerare. En utländsk investerare som av kommersiella skäl har för avsikt att stycka upp eller lägga ned en konkurrerande verksamhet kan också utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet, exempelvis om det är fråga om en sådan verksamhet som i beredskapssammanhang utgör en viktig del i en kritisk värde- eller försörjningskedja.

ISP utreder också konsekvenser för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Det kan exempelvis vara vad som händer om en hotaktör utnyttjar en sårbarhet, och vilka konsekvenser som kan uppstå utifrån olika tidsperspektiv.

Observera att vad som ovan nämnts är exempel på hot, sårbarheter och konsekvenser som kan vägas samman i en helhetsbedömning i fråga om risk. Nedan återfinns exempel på en generisk och allmän riskanalysmodell, som kan bidra till förståelse och som också kan vara till stöd för investerare och investeringsobjekt.