Om uppdraget som kontaktpunkt

Regeringen utsåg den 4 juni 2020 ISP till Sveriges kontaktpunkt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen. Förordningen fastställer en struktur för samarbete mellan EU:s medlemsstater och EU-kommissionen avseende utländska direktinvesteringar som riskerar att påverka säkerhet eller allmän ordning.

Informationsutbyte

Uppdraget innebär främst att ISP deltar i informationsutbyte med EU:s medlemsstater och EU-kommissionen avseende utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

ISP är exempelvis skyldigt att på begäran av EU-kommissionen, eller en kontaktpunkt i en annan medlemsstat, lämna vissa uppgifter om en investering i Sverige, om denna investering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning i mer än en medlemsstat respektive i den medlemsstat som begär uppgifterna. Om ISP anser att en utländsk direktinvestering som är föremål för granskning i en annan medlemsstat sannolikt kan inverka på Sveriges säkerhet eller allmänna ordning, eller har relevant information för en sådan granskning, får myndigheten också lämna synpunkter till den medlemsstat som utför granskningen.

Nationell lagstiftning

Sverige har kompletterat EU-förordningen med lag (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.

Enligt lagen får ISP, om det behövs för att få tillgång till vissa uppgifter, förelägga den utländska investeraren eller det berörda företaget att tillhandahålla vissa uppgifter eller handlingar. Uppgifterna ska lämnas till ISP utan onödigt dröjsmål, och ett sådant föreläggande får förenas med vite.

Skyddsvärda områden

Vid bedömningen av om en utländsk direktinvestering sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning bör EU:s medlemsstater och EU-kommissionen beakta samtliga relevanta faktorer, däribland direktinvesteringens potentiella effekter på bland annat följande:

• Kritisk infrastruktur, vare sig den är fysisk eller virtuell, däribland infrastruktur för energi, transport, vatten, hälso- och sjukvård, kommunikation, medier, databehandling eller datalagring, rymden, försvar, val eller ekonomi samt känsliga anläggningar och investeringar i mark och fastigheter som är avgörande för användningen av denna infrastruktur.
• Kritisk teknik och produkter med dubbla användningsområden enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 (PDA-förordningen) däribland artificiell intelligens, robotteknik, halvledare, cybersäkerhet, rymden, försvar, energilagring, kvant- och kärnteknik samt nanoteknik och bioteknik.
• Tillgång på kritiska insatsvaror, däribland energi eller råvaror, samt tryggad livsmedelsförsörjning.
• Åtkomst till känslig information, däribland personuppgifter, eller förmåga att kontrollera sådan information.
• Mediernas frihet och mångfald.